Kl: 17:08



Suttit o läst lite annteckningar från flera år sen, kan inte riktigt förstå hur jag levde!
En skriven mening låter såhär:
Verkligheten ropar.
För mig finns ingen verklighet,  utan min tanke är min verklighet.

Sorligt egentligen, men det är historia nu som väl är =D 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0